känslan av fontänernas vatten

i årstidsmaskeraden

har parken klätt ut sig till vår

knopparna spricker upp

allt ser så enkelt ut

parken får självklart min röst

i priset för bästa utklädnad

du & jag står vid belvederen

här var tidigare avrättningsplats

man lät dom döda hänga

så att alla kunde se dom

och avskräckas

människan har alltid velat se

andra människor hängas upp

& hängas ut

människan har alltid haft en

hatkärlek

till så kallade

dåliga förebilder

i årstidsmaskeraden

har parken klätt ut sig till vår

man anar nästan hela stan

från där vi står

torgen

kyrktornen

& dom hemliga artärerna

som den som är vaken

om natten upptäcker

jag kunde rita mönster i trottoaren

peka och berätta

om dom klara stunderna

dom döda

dom elektriska

& om känslan

av fontänernas vatten

jag kunde peka och berätta

rita mönster i trottoaren

du skulle se vilka mönster det blir

i staden. livet. det stora kärlträdet.

ett ändlöst kaos

som kallas ordning