TAW, elgitarrer och en eventuell joggingtur

Igår spelade Tomas Andersson Wij på Konsert & Kongress i Linköping. Första gången jag såg TAW i Lkpg var april 2008, även då på Konsert & Kongress, fast i Garden - samma lokal där jag två år tidigare varit på studentbalsmiddag (av det tillfället minns jag inte mycket dock, bara att Tobbe Trollkarl var nån slags hemlig gäst och att man förmodligen placerades ut parvis under middagen). Andra gången var på Sagateatern i mars 2010.
   Hur som helst, igår var det då dags igen. TAW var lysande som alltid. Inledde med "Sturm und Drang" från senaste plattan, och fortsatte sedan i två mycket fina timmar. Tror han spelade åtminstone 22 låtar, kanske fler. Bland höjdpunkterna fanns den redan nämnda "Sturm und Drang", samt "Ljuset här i rummet", "Bläckfisken", "Jag hör dig dåligt", "Ett slag för dig" och "Där får jag andas ut". När TAW mer frenetiskt än nånsin slog ackorden på elgitarren i "Bläckfisken" tänkte jag; det där vill jag också göra nån gång. Får damma av den gamla elgitarren jag har, byta strängar och ta hand om den lite, så kanske den kan få följa med på nån konsert framöver. Ja, det kanske kan bli nåt.

Imorrn är det spelning i Vallentuna, sista med Livekarusellen för i år. Och på torsdag nästa vecka är jag i Linköping igen och spelar på Skylten. Det blir fint. Kom gärna och kika då, om ni har vägarna förbi.
   Nu sitter jag på tåget till Sthlm. Solen håller på att gå ner, och Domkyrkans silhuett försvinner för denna gång. Ikväll ska jag nog springa runt Södermalm.

På radion!

Imorrn ryktas det att jag är gäst i Morgonshowen på V97 - Vallentunas radiostation. Kommer prata lite grann och spela en låt eller två. Lyssna runt 08:40! (Om ryktet stämmer).
http://www.v97.se/ (där man kan ladda ner app och lyssna) eller 97,5 FM om du bor i närheten.

Bilder från Folkets Hus, Fisksätra (13/3-12)

från femtiotalets linköping
till sjättevåningen fisksätra
och jag står på balkongen
ser vår sol och höghusen
saltsjöbanan och vattnet
därnere
idag är en bra dag
gillar konsten på väggarna
gillar böckerna i bokhyllan
gillar maten på bordet
gillar sällskapet
som att blåsa runt i en idiotisk värld
men att göra det i en vettighetsbubbla
idiotin ter sig så suddig å overklig
och man känner bara ”varför?”
bubblan rymmer nån mer
kanske inte många fler
men säkert någon mer
ring för fan
om du vill
jag ska berätta exakt vart vi är
från femtiotalets linköping
berättas följande historia;
den som tog av sig byxorna
och lät sig smiskas av magistern
fick högsta betyg
i ordning och uppförande