onsdag 27 april 2011

April!


Hej!

Längesen jag skrev något på bloggen nu. Den här månaden närmar sig sitt slut (menar inte att förringa de återstående tre-fyra dagarna), och april har varit skön sådan tycker jag.
   Den 2 april spelade jag på en singer-songwriterkväll på Skylten i Linköping. Det blev en väldigt trevlig kväll med fin publik och fin miljö. Blev ombedd att spela en av låtarna två ggr av några som tydligen tyckte den var bra. Alltid kul när sånt händer. Premiärspelade också min nya låt "Bonnie & Clyde" - bokstavligt talat en premiärspelning, eftersom jag skrev den samma eftermiddag och i stort sett inte hade spelat igenom den själv. Senare på kvällen (eller rättare sagt natten) spelade jag den några gånger tillsammans med min vän, poeten & sångaren Peter Eriksson, och tillsammans fick vi den att låta ännu bättre.
   Och nu i onsdags var det spelning på Elsas Hus. De har under våren haft så kallat musikcafé varje onsdag, och denna gång fick jag och Peter stå för musiken. Peter läste också en del av sin poesi. Även denna vårkväll blev lyckad. Tack till alla som kom!
  
Så vad händer framöver? Imorgon ser jag fram emot att se Emil Jensen spela på Forumteatern här i Linköping. Ska också börja med ett par nya böcker, som jag var och lånade på bibblan idag. Senare i veckan tar jag gitarren & lite kläder & toalettartiklar och beger mig till Stockholm. Är där allt oftare nu för tiden. Kanske blir det spelning där till sommaren.
   Nästa planerade spelning är dock den 28 maj, på gatufestivalen Street på Elsa Brändströms gata. Det blir min första utomhusspelning. Mer info om detta kommer.
Har också hört ett litet rykte om att det eventuellt blir en singer-songwriterkväll till på Skylten i maj. Jag håller öronen spetsade.  

Vi syns.
Ha det ljuvligt!
/David

fredag 1 april 2011

   tio cigaretter hem
   och jag känner mig som ett ånglok
min vän följer mig en bit på vägen
han säger att hans pappa aldrig uppmuntrat honom
för att bli nåt måste man ju jobba hårt
och vara smart
min försöker hjälpa mig
genom att ställa frågor jag inte har några svar på
genomskådar mina tomma ord
kanske känner han igen sig
   tio cigaretter hem
   och jag känner mig som ett ånglok
passerar det rosa huset där kunskapen bor
och ser ännu en väg som plötsligt känns väldigt lång
det är nog bara ett missförstånd
typiskt såhär dags
inte vet jag
jag har hela västerbotten i min axelväska
en kärlek i stockholm som är så bra
att man måste känna den för att förstå den
och även då nyper man sig för jämnan i armen
   tio cigaretter hem
   och jag känner mig som ett ånglok
vagnarna jag släpar efter mig
håller en ojämn nivå
men det går som på räls ändå
jag har försökt hitta en perfekt melodi
är jag riktigt tyst tycker jag mig höra den