lördag 26 maj 2012
lördag 19 maj 2012
Åtvidaberg, 3:e gången gillt.
Två gånger förra året spelade jag på torget i Åtvidaberg i samband med deras projekt "Levande torg".
Nu på fredag, den 25:e maj, är det dags igen. Klockan 11 är det som gäller. På Stortorget.
Vill ni värma upp kan ni kolla Wikipedias sida om Åtvidaberg (http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85tvidaberg) eller varför inte njuta av fina gamla klipp på http://www.kulturarvostergotland.se/List.aspx?m=336011. Det är ju trots allt lördag.
Och vi ses på fredag.tisdag 8 maj 2012
Ikväll spelar jag på ett vernissage på Folkuniversitetet i Linköping. Kom förbi och lyssna och passa på att se vad vårens målarkurs har frambringat. Dörrarna öppnar runt 18.30. Adressen är St: Larsg. 46.
Väl mött!
/David
torsdag 22 mars 2012
TAW, elgitarrer och en eventuell joggingtur
Igår spelade Tomas Andersson Wij på Konsert & Kongress i Linköping. Första gången jag såg TAW i Lkpg var april 2008, även då på Konsert & Kongress, fast i Garden - samma lokal där jag två år tidigare varit på studentbalsmiddag (av det tillfället minns jag inte mycket dock, bara att Tobbe Trollkarl var nån slags hemlig gäst och att man förmodligen placerades ut parvis under middagen). Andra gången var på Sagateatern i mars 2010.
Hur som helst, igår var det då dags igen. TAW var lysande som alltid. Inledde med "Sturm und Drang" från senaste plattan, och fortsatte sedan i två mycket fina timmar. Tror han spelade åtminstone 22 låtar, kanske fler. Bland höjdpunkterna fanns den redan nämnda "Sturm und Drang", samt "Ljuset här i rummet", "Bläckfisken", "Jag hör dig dåligt", "Ett slag för dig" och "Där får jag andas ut". När TAW mer frenetiskt än nånsin slog ackorden på elgitarren i "Bläckfisken" tänkte jag; det där vill jag också göra nån gång. Får damma av den gamla elgitarren jag har, byta strängar och ta hand om den lite, så kanske den kan få följa med på nån konsert framöver. Ja, det kanske kan bli nåt.
Imorrn är det spelning i Vallentuna, sista med Livekarusellen för i år. Och på torsdag nästa vecka är jag i Linköping igen och spelar på Skylten. Det blir fint. Kom gärna och kika då, om ni har vägarna förbi.
Nu sitter jag på tåget till Sthlm. Solen håller på att gå ner, och Domkyrkans silhuett försvinner för denna gång. Ikväll ska jag nog springa runt Södermalm.
Hur som helst, igår var det då dags igen. TAW var lysande som alltid. Inledde med "Sturm und Drang" från senaste plattan, och fortsatte sedan i två mycket fina timmar. Tror han spelade åtminstone 22 låtar, kanske fler. Bland höjdpunkterna fanns den redan nämnda "Sturm und Drang", samt "Ljuset här i rummet", "Bläckfisken", "Jag hör dig dåligt", "Ett slag för dig" och "Där får jag andas ut". När TAW mer frenetiskt än nånsin slog ackorden på elgitarren i "Bläckfisken" tänkte jag; det där vill jag också göra nån gång. Får damma av den gamla elgitarren jag har, byta strängar och ta hand om den lite, så kanske den kan få följa med på nån konsert framöver. Ja, det kanske kan bli nåt.
Imorrn är det spelning i Vallentuna, sista med Livekarusellen för i år. Och på torsdag nästa vecka är jag i Linköping igen och spelar på Skylten. Det blir fint. Kom gärna och kika då, om ni har vägarna förbi.
Nu sitter jag på tåget till Sthlm. Solen håller på att gå ner, och Domkyrkans silhuett försvinner för denna gång. Ikväll ska jag nog springa runt Södermalm.
På radion!
Imorrn ryktas det att jag är gäst i Morgonshowen på V97 - Vallentunas radiostation. Kommer prata lite grann och spela en låt eller två. Lyssna runt 08:40! (Om ryktet stämmer).
http://www.v97.se/ (där man kan ladda ner app och lyssna) eller 97,5 FM om du bor i närheten.
http://www.v97.se/ (där man kan ladda ner app och lyssna) eller 97,5 FM om du bor i närheten.
onsdag 14 mars 2012
från femtiotalets linköping
till sjättevåningen fisksätra
och jag står på balkongen
ser vår sol och höghusen
saltsjöbanan och vattnet
därnere
idag är en bra dag
gillar konsten på väggarna
gillar böckerna i bokhyllan
gillar maten på bordet
gillar sällskapet
som att blåsa runt i en idiotisk värld
men att göra det i en vettighetsbubbla
idiotin ter sig så suddig å overklig
och man känner bara ”varför?”
bubblan rymmer nån mer
kanske inte många fler
men säkert någon mer
ring för fan
om du vill
jag ska berätta exakt vart vi är
från femtiotalets linköping
berättas följande historia;
den som tog av sig byxorna
och lät sig smiskas av magistern
fick högsta betyg
i ordning och uppförande
till sjättevåningen fisksätra
och jag står på balkongen
ser vår sol och höghusen
saltsjöbanan och vattnet
därnere
idag är en bra dag
gillar konsten på väggarna
gillar böckerna i bokhyllan
gillar maten på bordet
gillar sällskapet
som att blåsa runt i en idiotisk värld
men att göra det i en vettighetsbubbla
idiotin ter sig så suddig å overklig
och man känner bara ”varför?”
bubblan rymmer nån mer
kanske inte många fler
men säkert någon mer
ring för fan
om du vill
jag ska berätta exakt vart vi är
från femtiotalets linköping
berättas följande historia;
den som tog av sig byxorna
och lät sig smiskas av magistern
fick högsta betyg
i ordning och uppförande
måndag 20 februari 2012
tisdag 10 januari 2012
Bloggen fyller ett år!
Grattis blogg! Idag fyller du ett år i cyberrymden, och det är dags att gå och stå på egna ben. Hur du nu ska klara av det utan hjälp från mig och läsarna. Förhoppningsvis ska du inte behöva hamna i den situationen.
Nog om det. Bloggen fyller ett år idag som sagt, och jag tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle att ha nåt slags inlägg som kan jämföras med ett State of the Union-tal. En liten sammanfattning av läget just nu, och vad 2012 har att bjuda på.
Först 2011. Ett händelserikt år.
Tidigt på året var jag med i Rockkarusellen tillsammans med Tove Kättström. Vi spelade i Norrköping, Linköping, Mjölby och sen Linköping igen. Jag har för mig att vi tyckte vi utvecklades, och jag har för mig att dom som kom och lyssnade tyckte det var rätt bra.
Under samma tid blev det även en spelning tillsammans med vännen/poeten/sångaren Peter Eriksson. Peter, jag och Tove spelade på Skylten i Linköping en kväll sent i januari. En kul scen att spela på, med tanke på att många av mina absoluta favoriter har spelat där.
Att stå på scen var vi det här laget helt nytt för mig, på mitt CV fanns endast två spelningar från 2010. Men eftersom jag skrivit hemma i ett par år kände jag att det var dags att faktiskt spela upp låtarna för folk. Musik ska ju höras!
Hur som helst, våren blommade ut. Den 1 april var det dags för tredje spelningen på Skylten. Jag minns att jag ville ha en ny låt att spela upp, så bara en timma innan spelningen skrev jag ”Bonnie & Clyde”. Första gången jag spelade igenom hela låten var på soundchecken, således var det andra gången nånsin under själva spelningen. Peter satt i publiken, och senare på natten satt vi i min lägenhet på Gustav Adolfsg. i Linköping och sjöng låten tillsammans. Då kände jag att låten verkligen tog form! 20 dagar senare framförde Peter och jag låten tillsammans under en spelning på Elsas Hus.
Sommarhalvåret bjöd på ytterligare några spelningar, samtidigt som jag flyttade från Linköping till Stockholm. Att flytta till Stockholm var nog nåt jag sa jag skulle göra redan när jag var 18, men nu vid 23 var det då dags. En vacker dag i slutet av juni, eller möjligtvis början av juli, rullade flyttlasset in över Liljeholmsbron mot Södermalm.
Under hösten sedan blev det en spelning, och det blev på Elsas Hus i Linköping. Jag hade problem med halsen och var rätt ur form, men det blev en fin kväll trots allt.
Och nu har det alltså blivit januari 2012. Jag är hemma i Stockholm efter att ha varit hemma i Linköping ett par veckor över jul och nyår. Från ett hem till ett annat. Ett liv kan rymma många hem, som tur är. Blir alltid lite senti när jag åker ifrån Linköping, förmodligen för att man har så många minnen från sin hemstad. Varje gata, nästan varje port känns det som, har man på nåt sätt nån anknytning till. Eller känner åtminstone nån som har.
Nu håller jag som bäst på att skapa nya minnen i Stockholm. Imorse klockan fyra gick jag till exempel ensam över Skanstullbron i bitande vinterkyla. Har nämligen ett påhugg i dagarna. Inventerar varor i butiker, räknar och räknar, sorterar gula festljus från mörkgula festljus å så vidare. Imorgon är det dags igen.
Just det ja, framtiden! 2012. Tvåtusentolv. Vad händer? Det var ju det inlägget skulle handla om.
Jo, Rockkarusellen har bytt namn till Livekarusellen i förnyelsesyfte, och jag har bytt namn från… eller jag har inte alls bytt namn, men jag är i alla fall med i år igen. Den här gången i Stockholm, vilket innebär att det blir några spelningar här framöver. Den första blir på Duvnäsgatan på Söder den 17 feb. Kom dit, om ni är i krokarna eller avkrokarna.
Det som blir årets stora projekt är i hursomhelst (trumvirvel) att spela in ett ALBUM. Ett album. Ett riktigt album. Ett album man kan ta på.
Från början hade jag tänkt att släppa en demo eller EP, men som fan av formatet och uppmuntrad av min kusin Oscars ord ”det som gör ett album till ett album är attityden” känner jag att det är en riktig fullängdare och inget annat som gäller. Vafan, jag släpper det på vinyl också. Det är snyggt. Slutet av året är preliminär releasetid. I’ll keep you updated.
Nog om det. Bloggen fyller ett år idag som sagt, och jag tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle att ha nåt slags inlägg som kan jämföras med ett State of the Union-tal. En liten sammanfattning av läget just nu, och vad 2012 har att bjuda på.
Först 2011. Ett händelserikt år.
Tidigt på året var jag med i Rockkarusellen tillsammans med Tove Kättström. Vi spelade i Norrköping, Linköping, Mjölby och sen Linköping igen. Jag har för mig att vi tyckte vi utvecklades, och jag har för mig att dom som kom och lyssnade tyckte det var rätt bra.
Under samma tid blev det även en spelning tillsammans med vännen/poeten/sångaren Peter Eriksson. Peter, jag och Tove spelade på Skylten i Linköping en kväll sent i januari. En kul scen att spela på, med tanke på att många av mina absoluta favoriter har spelat där.
Att stå på scen var vi det här laget helt nytt för mig, på mitt CV fanns endast två spelningar från 2010. Men eftersom jag skrivit hemma i ett par år kände jag att det var dags att faktiskt spela upp låtarna för folk. Musik ska ju höras!
Hur som helst, våren blommade ut. Den 1 april var det dags för tredje spelningen på Skylten. Jag minns att jag ville ha en ny låt att spela upp, så bara en timma innan spelningen skrev jag ”Bonnie & Clyde”. Första gången jag spelade igenom hela låten var på soundchecken, således var det andra gången nånsin under själva spelningen. Peter satt i publiken, och senare på natten satt vi i min lägenhet på Gustav Adolfsg. i Linköping och sjöng låten tillsammans. Då kände jag att låten verkligen tog form! 20 dagar senare framförde Peter och jag låten tillsammans under en spelning på Elsas Hus.
Sommarhalvåret bjöd på ytterligare några spelningar, samtidigt som jag flyttade från Linköping till Stockholm. Att flytta till Stockholm var nog nåt jag sa jag skulle göra redan när jag var 18, men nu vid 23 var det då dags. En vacker dag i slutet av juni, eller möjligtvis början av juli, rullade flyttlasset in över Liljeholmsbron mot Södermalm.
Under hösten sedan blev det en spelning, och det blev på Elsas Hus i Linköping. Jag hade problem med halsen och var rätt ur form, men det blev en fin kväll trots allt.
Och nu har det alltså blivit januari 2012. Jag är hemma i Stockholm efter att ha varit hemma i Linköping ett par veckor över jul och nyår. Från ett hem till ett annat. Ett liv kan rymma många hem, som tur är. Blir alltid lite senti när jag åker ifrån Linköping, förmodligen för att man har så många minnen från sin hemstad. Varje gata, nästan varje port känns det som, har man på nåt sätt nån anknytning till. Eller känner åtminstone nån som har.
Nu håller jag som bäst på att skapa nya minnen i Stockholm. Imorse klockan fyra gick jag till exempel ensam över Skanstullbron i bitande vinterkyla. Har nämligen ett påhugg i dagarna. Inventerar varor i butiker, räknar och räknar, sorterar gula festljus från mörkgula festljus å så vidare. Imorgon är det dags igen.
Just det ja, framtiden! 2012. Tvåtusentolv. Vad händer? Det var ju det inlägget skulle handla om.
Jo, Rockkarusellen har bytt namn till Livekarusellen i förnyelsesyfte, och jag har bytt namn från… eller jag har inte alls bytt namn, men jag är i alla fall med i år igen. Den här gången i Stockholm, vilket innebär att det blir några spelningar här framöver. Den första blir på Duvnäsgatan på Söder den 17 feb. Kom dit, om ni är i krokarna eller avkrokarna.
Det som blir årets stora projekt är i hursomhelst (trumvirvel) att spela in ett ALBUM. Ett album. Ett riktigt album. Ett album man kan ta på.
Från början hade jag tänkt att släppa en demo eller EP, men som fan av formatet och uppmuntrad av min kusin Oscars ord ”det som gör ett album till ett album är attityden” känner jag att det är en riktig fullängdare och inget annat som gäller. Vafan, jag släpper det på vinyl också. Det är snyggt. Slutet av året är preliminär releasetid. I’ll keep you updated.
måndag 2 januari 2012
måndag 19 december 2011
min spricka i ytan
jag kom till en ny stad
nya gator, nya situationer
jag blev bländad av tänderna
å dom röda prislapparna
på deras själar
men jag fann viss njutning
i att sätta fläckar
på dom snygga fasaderna
jag försökte hålla hårt i nåt
men allt var bara yta
omöjlig att hålla fast i
detta spegelblanka jävelskap
gör att jag sakta
glider från
men tro det eller ej;
det var här jag fann dej
du vet väl vad du är för mig?
du är min spricka i ytan
min spricka i ytan där jag äntligen kan komma in
skaka av mig mina blöta kläder och åtsittande skor
jag ser att du tänt ljus, slagit på musik
ställt två glas på bordet och öppnat ditt skåp
du gav mig en blick och sen en till
jag byggdes upp både snabbare och bättre
än vilket fuskbygge som helst
du tog av dig klockan och stängde av telefon
sen bekräftade du vad du är för mej, du sa;
”alla har en spricka i sin yta,
och jag är din”
min spricka i ytan
min spricka i ytan
nya gator, nya situationer
jag blev bländad av tänderna
å dom röda prislapparna
på deras själar
men jag fann viss njutning
i att sätta fläckar
på dom snygga fasaderna
jag försökte hålla hårt i nåt
men allt var bara yta
omöjlig att hålla fast i
detta spegelblanka jävelskap
gör att jag sakta
glider från
men tro det eller ej;
det var här jag fann dej
du vet väl vad du är för mig?
du är min spricka i ytan
min spricka i ytan där jag äntligen kan komma in
skaka av mig mina blöta kläder och åtsittande skor
jag ser att du tänt ljus, slagit på musik
ställt två glas på bordet och öppnat ditt skåp
du gav mig en blick och sen en till
jag byggdes upp både snabbare och bättre
än vilket fuskbygge som helst
du tog av dig klockan och stängde av telefon
sen bekräftade du vad du är för mej, du sa;
”alla har en spricka i sin yta,
och jag är din”
min spricka i ytan
min spricka i ytan
torsdag 15 december 2011
Livekarusellen 2012
Detta blir andra året jag medverkar. Föregående vinter var jag ju med i Östergötland, då tillsammans med Tove Kättström. Nu är det bara jag igen. Ser fram emot det. Men som sagt, mer om det inom kort.
måndag 5 december 2011
Extra extra!
Om ni börjar kolla ungefär nitton minuter in i programmet kan ni se mitt svar på frågan "Vad tycker du om den nya statyn som ska stå här och föreställa Micke Nyqvist?" - tack till Mia och Jonas för tipset!
http://www.tv3play.se/play/254478
http://www.tv3play.se/play/254478
Räddad!
Skrev en liten gitarrbit häromdagen och spelade upp det för Tove igår. Hon gjorde mig uppmärksam på att melodin är exakt densamma som i en låt av Andreas Johnsson (Johnson?) - så nu slipper jag bli stämd. Skönt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)